.
Alberto, en riktig man.
Är hemma nu efter en lång dag av studier. Det är så mycket nytt att ta in. Nya människor, lärare och rutiner men hur jobbigt och förvirrande det än är så gillar jag det. Det känns underbart att känna att man kommer någonstans med sitt liv istället för att spilla tid på ett skitjobb med värdelös lön som många tusen ungdommar gör i väntan på att "jag ska komma på vad jag ska göra." Don't get me wrong. Jag klankar inte ner på den inställningen, jag visste som sagt inte heller vad jag skulle läsa förenns efter fyra år med diverse arbetsprojekt. Men när ursäkten att man inte vet vad man ska plugga har hållit i sig för lång tid och du börjar bli bekväm så är det illa. Lyft på arslet och gör något med era liv för i helvette!

Kom hem till Uppsala igårkväll efter en helg i Eskilstuna där jag insåg hur värdelös min kära barndomsstad är. Om inte annat märktes det på den intellektuella nivån på folket som närvarade sucken. Jag älskade när en av sångarna i Dead by April skrek ut "Kom igen alla och visa mig vad en mosh-pit är!!!!"  följt av att hardcore fansen skrek ut i extas, stod sedan kvar i leran och....!  sen inte gjorde ett jävla skit. På sin höjd stod tre vilsna pojkar och gjorde djävulstecknet. Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta. Det gjorde inte sångaren heller som gav ut ett ansiktsuttryck av att ha blivit psykiskt våldtagen.

Vi åkte tillbaka fort som fan på Söndag eftermiddag där Erik skulle vara chafför. På vägen stannade vi vid en Preem mack där Erik skulle tanka och resten av resesällskapet skulle köpa glass. Jag köpte ingen glass. Jag hittade istället en wunderbaum med en naken killmodell som luktade citron för 20 kronor. Jag köpte den och gav den till chaffören Erik som blev lyrisk av lycka. På vägen hem till Uppsala konstaterade vi två saker. Den ena var att han hette han hette Alberto och att Alberto luktade riktig man. Den wunderbaumen följer med tills den dagen han säljer bilen.

Har lektion igen imorgon. Ska gå ut och gå lite i kvällsbrisen med min roomie Joakim. Tills nästa.
// Alejandro