Sådärja, har äntligen tagit tummen ur röven och ändrat på designen på bloggen. Något som jag har planerat att göra sedan.. hmm... sisådär ända sedan bloggens provisoriska design kom upp. Men men nu är det klart iaf. Satsade på ljusa färger eftersom vi trottsallt befinner oss under en sommarperiod just nu. Även fast det är svårt att tro ibland med allt regn.

Att jag inte har uppdaterat bloggen har dock inte enbart berott på tråkig bloggdesign att göra (även fast jag gärna vill skylla på det) utan av två ganska så enkla anledningar.

1. Jag är lat
2. Jag har haft ett liv

Denna kombination gör det väldigt svårt att bry mig om att blogga när jag väl njuter av mina ungdomsår. Nu har jag kommit tillbaka till jobbet från semestern. Vilket betyder att jag har tappat punkt nr.2 från listan och har nu en anledning att blogga igen. Till min psykiska hälsas glädje har jag dock redan sagt upp mig och kommer snart börja studera igen.

Jag kom till insikt med mig själv under semestern och tog tag i några personliga val. Jag insåg att jag inte trivs i Eskilstuna och att det ärligt talat inte finns något som håller mig kvar i den här stan. Jag har förlorat precis all anledning som fanns att vara kvar. Jag fick mitt hjärta krossat av den tjejen jag höll kär. Mina sista vänner som jag hade kvar flyttar från stan för studier. Eskilstuna city (lol!) suger. Arbetsmarknaden är hemsk och och staden skittråkig, för att inte tala om utelivet. Jo jag har festat i den här stan. Jag har levt ut mitt liv som bachelor Alejandro och jag säger bara "been there done that".

Dom enda jag verkligen kommer sakna i Eskilstuna är min familj och mina två sista vänner som väljer mot alla odds att stå kvar här med fanan i hand medans staden förvandlas till valfritt post-apocalyptiskt SF avsnitt. Lalle och Tom. Ni vet att ni är välkommna när jag väl sticker. Bara att komma förbi dörren är öppen. =)

Istället bär det av till Uppsala där mina studier mot mina journalistikdrömmar börjar. Jag har sedan länge velat studera. 3 år för att vara exakt. Jag har alltid vetat om att jag är en kille som lämpar sig åt arbeten inom media. Frågan för mig var snarare alltid hur jag skulle komma dit. När jag var tillsammans med Jessica så trodde jag att jag ville studera Informativ Illustration på Mälardalens Högskola. Sen trodde jag att jag ville bli serietecknare och studera Serie och bildberättarprogrammet i Gävle Högskola. Med andra ord. 2 bortkastade ansökningsår. Jag antar att det är vad man säger 3dje gången gillt. Nu bär det av till Uppsala Universitet för att läsa Media & Kommunikations Vetenskap och jag känner att solen lyser på mig. För första gången tvekar jag inte på om detta verkligen känns rätt. Jag vet att det är rätt!

Under som senaste dagarna har jag därför sökt som en morbiten galning efter allt från studentkorridorer till fina trädkojor att bo i. Det går sådär. Jag försöker vara optimisk.

Det känns som sagt ändå som att saker är på gång nu. Äntligen börjar faktiskt bra saker hända mig. Jag känner mig mycket lyckligare och känner inte längre att jag spiller min tid. Efter att mailet från studera damp ner i inkorgen har jag en plan igen för hur jag ska göra inom den närmaste framtiden. Man kan inte leva i det förflutna och hoppas på att dom dagarna kommer tillbaka. Och man kan definitivt inte tro att något bra kommer hända dig om du inte vågar ta några chanser. Jag vägrar vara en sådan person. Jag tar min chans och känner att det här är början på något nytt.

Godnatt.